Vår ambition är att kunna bidra till förståelsen av hur vi blir sjuka av långvarig stress, vilka de biologiska mekanismerna är och hur ska man behandla och rehabilitera personer som drabbas. Vår grundhypotes är att störd återhämtning och hämmad regeneration, som är resultat av långvarig stress, ligger bakom många stressjukdomar.

Pågående forskningsprojekt

Pågående forskningsprojekt delfinansierade av Stressmottagningen:

Burnout och hjärnan
I samarbete med professor Ivanka Savic vid Karolinska Institutet.

Validering av Karolinskas utmattningsskala
I samarbete med professor Fredrik Saboonchi vid Röda Korsets Högskola.

Utvärdering av skalor för diagnos av utmattningssyndrom
I samarbete med psykolog Aniella Beser, Danderyds sjukhus.

Lång- och kortsovare bland patienter med utmattningssyndrom
Projektet leds av docent Giorgio Grossi och fil. dr Malena Ivarsson, båda vid Stressmottagningen.

PAUS-projektet – Proaktivt arbetsmiljöarbete, stresshantering, hälsopromotion och utbildning för skolpersonal
Projektet leds av Dan Hasson, docent och leg. sjuksköterska, samt Karin Villaume, doktorand, beteendevetare och folkhälsovetare, båda vid Stressmottagningen.

Forskare knutna till Stressmottagningen

Malena Ivarsson

Malena Ivarsson

Fil. dr

Dan Hasson

Dan Hasson

Docent och leg. sjuksköterska

Karin Villaume

Karin Villaume

Doktorand, beteendevetare och folkhälsovetare

Tidigare projekt

Vi har varit aktiva sedan 2000 och hunnit med en del arbete:

  • Vi har bidragit till arbete kring diagnoskriterier för utmattningssyndrom, som har publicerats i samarbete med Socialstyrelsen.
  • Vi har skapat verktyg för att diagnostisera stressjukdomar (Karolinskas utbrändhetsskala). Skalan finns bland annat publicerad i Aleksander Perskis bok ”Ur balans”, Bonnier Fakta 2006.
  • Vi har också arbetat med stressprevention och utvecklat ett internetbaserat interaktivt verktyg för att hitta personer i riskzonen för stressjukdom (”Docco på jobbet”).
  • Vi har prövat detta verktyg tillsammans med en helhjärtad satsning på stressprevention vid ett mellanstort (Gevalia kaffe) företag och lyckats halvera stigande sjukskrivningar bland tjänstemän. (Läs mer om Kraftprojektet här.)
  • Vi har prövat en behandlingsmodell i en kontrollerad studie och kunnat visa avsevärd förbättring av hälsotillstånd hos våra långtidssjukskrivna patienter samt betydande återgång till arbete. Kostnaden för en sådan behandling motsvarade en och halv månadens sjukskrivningskostnad. Se artikel i Läkartidningen april 2004.
  • Vi följer kontinuerligt upp våra behandlings- och rehabiliteringsresultat –  tillsammans med Stockholms behandlarnätverk.
  • Vi har i en grundvetenskaplig studie (med Torbjörn Åkerstedts grupp) kunnat påvisa en möjlig länk mellan betydande livspåfrestningar och stressjukdomar – fragmentering av sömnen och reduktion av djupsömn. Se t.ex. Ekstedt M, Åkerstedt T, Söderström M. Microarousals during sleep are associated with increased levels of lipids, cortisol, and blood pressure. Psychosom Med 2004;66:925-931, och Söderström M, Ekstedt M, Åkerstedt T, Nilsson J, Axelsson J. Sleep and sleepiness in young individuals with high burnout scores. Sleep 2004;27:1369-1377 samt Mirjam Ekstedt doktorsavhandling vid Karolinska Institutet och avhandlingen Burnout: a matter of impaired recovery? av Marie Söderström.
  • Vi har sammanfattat våra erfarenheter i populärvetenskapliga böcker, där stressjukdomar presenteras både från biologisk och social synvinkel: Aleksander Perski, ”Ur Balans”, Bonnier Fakta, 2002 och uppdaterad 2006, Joanna Rose och Aleksander Perskis bok ”Duktighetsfällan – en överlevnadsbok för prestationsprinsessor” Prisma 2008, Giorgio Grossis böcker ”I Balans”, Bonnier Fakta, 2004 och ”Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi”, Viva förlag, 2008 samt Marie Söderströms bok ”Sov bättre med kognitiv terapi”, Viva 2008. Se även våra Boktips.
  • Vi har publicerat två doktorsavhandlingar och ett flertal vetenskapliga artiklar (se Publikationer).

För kommande år planerar vi:

  • Analys av Karolinskas utbrändhetsskala – 2 900 sjukskrivna med ITP-försäkring vid Alecta samt 400 patienter från Stressmottagningen.
  • Analys av 400 Stressmottagningspatienter – diagnoser, arbetsmiljö, sjukdomsbild, personlighet, trauma och uppföljning.
  • Utvärdering av kognitivt stresspreventionsarbete med stresshanteringsgrupper.
  • Djupare analys av sömnstörningar hos stresspatienter och effekten av dessa på HPA-axel, immunsystem, regeneration.
  • Studier av kognitiv funktion hos stresspatienter med testbatterier och MR-undersökningar.

Forskningsrapporter

Här nedan ser du forskningsrapporter publicerade av oss. Klicka på titeln för att läsa den fullständiga rapporten. Se även våra Publikationer.

  • Rehabilitering av stressjukdomar sker i olika faser och blir ofta lång
    Efter ett stressrelaterat hälsosammanbrott är patienten extremt stresskänslig, och grundläggande i en första rehabiliteringsfas är bra sömn och mänskligt omhändertagande med mycket stöd.Under den andra fasen hjälps patienten att med olika medel återfå en kropp och själ i balans, t ex genom att delta i en stressbehandlingsgrupp.Den tredje fasen innebär arbetslivsinriktad rehabilitering, inklusive samarbete för att skapa en optimal arbetssituation och förebygga nya stressproblem.
  • Behandling av långtidssjukskrivna patienter med stressdiagnoser
    Studien syftade till att kartlägga symtombilden och utvärdera ett sex månaders behandlingsprogram bland 80 långtidssjukskrivna (medelålder 46±9 år;74 procent kvinnor) med stressdiagnoser.Behandlingen innehöll medicinska, paramedicinska och psykologiska interventioner samt stöd för återgång till arbete. Utvärderingen skedde med skriftliga enkäter. Trötthet, sömnsvårigheter, kognitiva och vegetativa besvär rapporterades av nära 100 procent av patienterna, medan depressiva symtom rapporterades av ca 60 procent.Behandlingsprogrammet hade gynnsamma effekter i form av minskade symtom och ökad sysselsättningsfrekvens. Stressdiagnosernas symtombild är allvarlig och tyder på utmattning till följd av utebliven återhämtning.Patienter med stressrelaterade diagnoser bör systematiskt erbjudas behandlings- och rehabiliteringshjälp.