| Forskning
I
forskningen samarbetar vi med professor Torbjörn
Åkerstedt och hans forskargrupper vid Karolinska Institutet (www.ki.se) och Stockholms universitet (www.stressforskning.su.se).
Man
ser ibland artiklar i pressen om att det är skadligt
att inte sova bra. Hur mycket påverkar sömnen
vår hälsa? Svaret är att den påverkar
den långsiktiga hälsan mycket. Samtidigt
kan vi lugna dig som har sömnproblem med att kroppen
faktiskt tar ut det den måste i återhämtning
även hos våra patienter med grav insomni.
Man blir inte akut sjuk av att sova dåligt, men
man har en ökad risk för annan ohälsa
om inte sömnstörningen behandlas. Kroniskt
dålig sömn under längre tid kan man
alltså betrakta mer som en riskfaktor för
ohälsa, liksom rökning, övervikt och
bristande motion. Vi har sammanfattat internationell
forskning på området som du kan läsa
om du klickar här.
Mirjam
Ekstedt, doktorand på Karolinska Institutet och
sömnterapeut på Sömnmottagningen disputerade
den 30 september 2005 på sin avhandling "Burnout
and Sleep" (Sömn och Utbrändhet).
Runt en tredjedel av svenska folket har något
problem med sin sömn, men de allra flesta av våra
långtidssjukskrivna utbrända patienter har
problem med sömnen. Mirjam mätte sömnen
med s.k. polysomnografi på några av Stressmottagningens
patienter, och kunde visa att de utbrända patienternas
sömn var, även med objektiva mått, försämrad.
Framförallt stördes sömnen av fler sk
"mikroarousals", korta uppvaknanden som polysomnografen
kunde registrera, och mer lätt sömn i förhållande
till djupsömn än vad de friska personerna
i kontrollgruppen hade.
Vi som forskar och arbetar på Stressmottagningen
tror ju att sömnen - eller snarare störd sömn
- är porten till utbrändhet för en stressad
person. Vi tror att människor hanterar även
svår stress så länge som vi får
tillräcklig sömn och annan återhämtning.
Vi tror alltså att det är när man är
mycket stressad och får problem med sömnen
som ett stressammanbrott kommer. Men hur stressad kan
man vara innan sömnen störs?
Mirjam
undersökte också unga, friska anställda
på ett IT-företag. Alla arbetade heltid.
Mirjam jämförde sömnen hos dem som rapporterade
många stress/utbrändhetssymptom med de kollegor
som inte kände sig stressade. Hon fann att redan
för dessa tjänstemän med tidiga stressignaler
var sömnen något störd; även här
hade den stressade grupper fler "mikroarousals".
Så dessa unga, friska och heltidsarbetande människor
visade tydliga varningssignaler både upplevt och
objektivt, på stress och störd sömn/återhämtning.
Balansen mellan stress och återhämtning var
helt klart rubbad.
Mirjam stannade inte sin forskning vid det. Hon ville
veta vad, av alla saker som kan påverka ens stressnivå,
som spelade störst roll för hur många
utbrändhetssymptom man rapporterade. Och hon fann
att det var just den här objektiva sömnstörningen
med antal "mikroarousals" per natt som bäst
kunde predicera hur många utbrändhetssymptom
man rapporterade. Antalet "mikroarousals"
hade i sin tur samband med förhöjda värden
på olika riskfaktorer för hjärt- och
kärlsjukdom och metabola sjukdomar som diabetes
(bla blodtryck, blodfetter och kortisolvärden).
Allt detta i en "frisk" grupp anställda!
Vi på Stressmottagningen tar till oss av Mirjams
forskningsresultat och satsar ännu mer på
att arbeta med sömn- och återhämtning.
Många
fler intressanta forskningsresultat från Mirjams
forskning finner du i avhandlingen som går att
beställa från Karolinska Institutet eller
läsa på diss.kib.ki.se/index_se.cfm.
Vi
hoppas att i framtiden kunna lägga till många
fler forskningsrapporter till Sömnmottagningens
lista. Gå gärna in och se på vår
systermottagning Stressmottagningens
hemsida och se hur mycket de har åstadkommit
under deras sex år som forskningsmottagning!
|