Vi har tre varianter av grupprogram som löper över 12 träffar inklusive uppföljningsträffar. Grupperna träffas en gång i veckan, två timmar varje gång. Grupperna är sammansatta av 6-8 patienter som följs åt även i kroppsmedvetandeträning. 
Vi strävar efter att sätta ihop grupperna på ett så terapeutiskt gynnsamt sätt som möjligt, så att det både finns personer att känna igen sig i och att lära sig nya perspektiv av.
Målet med grupperna är att ge insikter, kunskaper och verktyg för att hantera sitt liv i allmänhet och sitt framtida arbetsliv i synnerhet. Grupperna är ganska ansträngande att delta i; varje deltagare inbjuds att ifrågasätta många av de vanor, tankemönster eller beteenden man har haft fram till nu, och varje vecka planerar man in uppgifter att utföra fram till nästa gruppträff. Det är genom att träna på dessa uppgifter i sin egen vardag som man märker vilka verktyg som fungerar bäst för en själv och en bestående positiv förändring kan ske. Vårt ena grupprogram kallas ”stressprevention” och är baserad efter en REBT-modell (REBT=Rational Emotive Behavioural Therapy). Andra grupprogrammet kallas ”stresshantering” som vi själva döpt till existentiell beteendeterapi och det tredje grupprogrammet bygger på ACT-metoden (Acceptance, Commitment Therapy).
Alla patienter som deltar i Stressmottagningens program får en personlig rehabiliteringskonsult som bl.a. är Stressmottagningens kontaktperson gentemot Försäkringskassan. Rehabiliteringskonsulten är lätt att nå via mejl eller telefon vilket underlättar kontakten med mottagningen som i en förlängning också ger bra förutsättningar att finnas med som patientens stöd vid avstämningsmöten. Stressmottagningens program är en länk i rehabiliteringsprocessen. Vi arbetar aktivt för att skapa en kontinuitet i rehabiliteringen.
Vår erfarenhet är att kontinuitet ger trygghet vilket ökar förutsättningarna för en framgångsrik rehabilitering. Målsättningen är att under programmets gång tillsammans med patienten och övriga aktörer utarbeta en långsiktig och hållbar rehabiliteringsplan som patienten har med sig när hon lämnar mottagningen. Vid behov följer rehabiliteringskonsulten upp patienten vid uppgång i arbetstid eller återgång i arbete upp till 3 månader efter att programmet avslutats. Därigenom har vi tillfälle att följa upp att patienten har möjlighet att tillämpa de kunskaper hon tillägnat sig under programmet även vid återgången i arbete.
Kroppsmedvetandeträning
Arbetsinriktad stressrehabilitering innebär basal kroppskännedom. Långvarig stress leder lätt till att individen förlorar fotfästet; kontakten med sig själv och inre resurser försvinner.
Med hjälp av kroppskännedomsträning skapas harmoni och balans mellan kroppsliga och mentala resurser. Träningarna bygger på rörelsefilosofi, där andningen, rörelsen och tanken samspelar. Att vara mentalt närvarande både i andningen och i rörelsen harmonierar människan. Målet med kroppskännedomsövningar är att individen får insikt i hur kroppen och själen är förknippade med varandra; hon/han lär sig både att lyssna på kroppens varningssignaler och att hantera dem i god tid. Basal kroppskännedom som metod inriktar sig på individens hälsoresurser: den återupprättar förlorade resurser och aktiverar en konstruktiv användning av dem.
Andning och mental närvaro är centrala i kroppkännedomsterapi. Återhämtning är nyckelord i rehabiliteringen. Att lära sig att använda sina inre resurser är nödvändigt för återhämtningen.
Kroppskännedomsträning sker i grupp. Individen uppmuntras dock att arbeta med sig själv under vägledning och stöd från sjukgymnast.
Rehabkonsult
Varje patient får kontakt med en av våra rehabkonsulter som blir kontaktperson för honom eller henne i alla frågor som rör Stressmottagningen. Rehabkonsulten ser till att samordna informationen inom Stressmottagningen för varje patient, och är också mottagningens kontaktperson gentemot arbetsgivare, försäkringskassa och andra aktörer. Rehabkonsultens uppgift är också att tillsammans med varje patient planera för det framtida (arbets)livet. Frågor som vi kan diskutera tillsammans inkluderar: När är det dags? Hur vet man när man är frisk nog? Ska jag gå tillbaka till min gamla arbetsgivare? Vad händer med mig som är arbetslös? Hur mycket ska jag arbeta? Vad är arbetsträning?
Tillsammans arbetar vi fram en plan, och beroende på hur långt man hinner i sin rehabiliteringsprocess, genomför vi också hela eller delar av planen. I samråd med varje person bokar vi också in samordningsmöten med övriga som är involverade i rehabiliteringen, t.ex. arbetsgivaren och Försäkringskassan (och ibland sjukskrivande läkare, Arbetsförmedlingen m. fl.). Rehabkonsulten kan också fungera som coach och stödja patienten under eventuell arbetsträning och ansvarar också för utfärdande av den slutrapport som skickas till patienten och remitterande läkare.
In English 
